Nu sätter jag mig framför den gnistrande brasan och sluter ögonen.

Känner värmen i ansiktet och drömmer mig bort. Då kanske jag kan

se människorna som levde här på gården för över två hundra år sedan.

Hur de i skogen här omkring fällde de noga utvalda träden, klyvde

stockarna med kilar och bearbetade dem för hand med enkla verktyg.

De tillverkade sina träföremål med tekniker som ärvts i flera generationer.

Ett hantverk som jag med glädje också har fått lära mig så att jag på

samma sätt kan skapa föremål med mina egna uttryck.

- Med ögats mått och skuren yta.

Åsa Luthman

*